Amning är så mycket mer än bara mat. Den ger barnet närhet, trygghet och tröst. Genom amningen binds den som ammar och barn känslomässigt samman. Bröstmjölken innehåller all näring som barnet behöver de första sex månaderna. Den ger också immunkroppar, enzymer och stamceller som skyddar barnet mot infektioner, förebygger förstoppning, bidrar till hjärnans utveckling och är särskilt anpassad efter barnets behov. Barn som ammas utvecklar i lägre grad autoimmuna sjukdomar och fetma senare i livet.

Under amning frisätts hormonet oxytocin, ett ”lugn och ro-hormon” som ger den ammande föräldern möjlighet till avslappning och vila. Amningshormonerna gör att kvinnan sover djupare under drömsömnen, vilket ger bättre sömnkvalitet trots kortare sovperioder. När barnet ammas så drar livmodern ihop sig, vilket underlättar sårläkningen och minskar blödningen. Amningshormonerna håller tillbaka ägglossningen och kvinnor som ammar har minskad risk för att drabbas av äggstockscancer och bröstcancer senare i livet.

Man kan ha blandade känslor kring amning, både positiva och negativa. Det tar tid innan amningen fungerar. När den gör det kan det kännas som ett självklart och enkelt sätt att ge sitt barn mat. Som nybliven förälder behövs mycket stöd och hjälp om både du och barnet är nybörjare. Fråga gärna BB-personalen om tips och råd. Tänk på att det kan finnas flera svar på samma fråga. Låt inte detta förvirra dig utan samla istället på dig olika erfarenheter och välj sedan det som passar dig och ditt barn bäst.

Den första tiden efter förlossningen har de flesta barn en vakenhetsperiod då de vill amma, men det händer att det dröjer ett tag innan barnet ammar för första gången. Efter den första amningen brukar många barn sova länge. Det första lite lugnare dygnet följs ofta av några intensiva dygn då barnet har stort sugbehov och vill amma mycket och ofta.

Låt då barnet ligga hud mot hud tills det tar bröstet. Titta på barnets signaler och låt det komma till bröstet när de slickar med tungan eller för sina fingrar till munnen. Vänta inte tills barnet börjar skrika.

Hur märks det att ett barn vill amma?

Signalfasen. Tidiga tecken på att barnet vill suga är att det för sina händer till munnen, smackar, sträcker ut tungan och vrider på huvudet. Lägg gärna barnet vid bröstet.

Sökfasen. Barnet stryker med munnen över bröstvårtan och efter en stund gapar barnet stort och tar tag. Här kan du underlätta genom att hålla barnet nära så att det kan komma åt.

Börjar barnet skrika och sätter upp tungan i gommen har det svårt att ta bröstet. Barnet behöver lugnas innan det kan komma till ro och börja amma. Lyft upp barnet, vagga, vyssa eller prova att pressa fram några mjölkdroppar.

Sugfasen. Barnet börjar med att suga med snabba tag för att starta utdrivningen av mjölken. När mjölken har börjat rinna så suger barnet med långsamma kraftfulla tag och vilar en stund mellan tagen.

Hur länge och hur ofta behöver barnet ammas?

Alla barn har olika behov och det kan skifta från dag till dag hur ofta och hur länge barnet ammar. Första dygnet efter förlossningen sover barnet mycket. Efter att ungefär ett dygn har passerat bör det inte gå för länge mellan amningstillfällena, eftersom barnet då behöver regelbunden tillförsel av bröstmjölk för att orka hålla sig vaken och alert. En tumregel kan vara minst var tredje−fjärde timme dygnet runt. De flesta barn vill amma betydligt oftare än så, vilket stimulerar brösten att öka mjölkproduktionen. Bröstmjölken tar inte slut mellan eller under amningen, utan det bildas ny mjölk kontinuerligt medan barnet suger. Ha tålamod och ge barnet fri tillgång till bröstet. Ett barn som ammas kan aldrig få för mycket bröstmjölk.

Hur styrs mjölkproduktionen?

Mjölkproduktionen styrs av efterfrågan, det vill säga hur ofta men framförallt hur effektivt brösten stimuleras, vanligtvis genom amning. Om barnet inte suger behöver brösten stimuleras på annat sätt för att produktionen ska komma igång ordentligt. Detta kan du göra genom att exempelvis handmjölka eller använda en bröstpump.

Råmjölk finns redan under graviditeten och under de första dygnen efter förlossningen. Råmjölken kan skifta i färg, från färglös till mer gul-orange. Råmjölken är mycket koncentrerad, näringsrik och innehåller många antikroppar som skyddar barnet mot infektioner. Mängden är tillräcklig för det friska, fullgånga och normalviktiga barnet.

Mjölken rinner oftast till under tredje−femte dygnet efter förlossningen. Då blir brösten spända, ömmande och man kan få feber. Efter några dagar lägger sig den värsta svullnaden. Detta är en normal inflammatorisk process i brösten och ska inte förväxlas med mjölkstockning. Barnets efterfrågan på mjölk varierar med barnets tillväxtperioder. Då vill barnet amma oftare för att öka mängden mjölk.

Det går åt mycket energi till att bilda mjölk. Tänk på att äta och dricka ordentligt och vila när det går. Lita på din förmåga att bilda mjölk.

Hur vet jag att barnet har rätt tag om bröstet?

Att barnet har rätt tag om bröstet är viktigt för att förebygga såriga bröstvårtor, ge en effektiv tömning av bröstet samt öka produktion och minska risken för mjölkstockning.

  • Håll barnet nära dig.
  • Håll barnet vänt mot dig, mage mot mage.
  • A) Barnets näsa och överläpp ska vara i höjd med bröstvårtan. Huvudet ska vara lätt bakåtlutat, vilket medför fria luftvägar och att haka och käke masserar bröstet underifrån och tömmer det bättre.
  • B) Barnet ska ta tag när det gapar stort och tungan är nere i underkäken. Ett stort tag innebär att barnets över- och underläpp är väl synliga och omsluter både bröstvårta och vårtgård.
  • För inte bröstet till barnet, utan för istället barnet mot dig.
  • C) Då barnet suger korrekt kan man se hur det drar i bröstet ovanför vårtgården. Barnet suger med långa kraftfulla tag som löper längs underkäke och upp mot barnets öra. Barnet drar inte in kinderna och det suger utan ”smackljud”.
  • Titta på bröstvårtans form efter amning. Den ska vara rund och ej tillplattad, rodnad eller sårig. Den ska inte heller peka åt något särskilt håll. Om den gör det bör barnet placeras lite längre i motsatt riktning.

Amningsposition A, B, C

Vad kan jag göra för att underlätta amningen?

  • Undvik att ha för mycket kläder på barnet. Hud mot hud om möjligt.
  • Hitta en bekväm ställning, var rädd om din nacke och rygg.
  • Om barnet skriker är det bättre att lyfta upp och försöka lugna barnet innan du lägger det till bröstet.
  • När mjölken rinner till kan brösten bli spända, vilket kan göra det svårt för barnet att få ett bra tag. Då kan man handmjölka ur lite bröstmjölk innan amning för att mjuka upp vårtgården och underlätta för barnet.
  • Låt barnet suga så ofta som det vill. Barn vill vanligtvis amma minst åtta−tolv gånger per dygn.
  • Du kan avlasta dina bröst genom att växla sida. En del ammar ett bröst åt gången medan andra ammar båda brösten vid samma amningstillfälle. När mjölken har runnit till är det bra om barnet får suga färdigt på ena bröstet och släppa själv, eftersom den fetaste mjölken kommer sist.
  • Låt amningen ta tid.

Olika amningsställningar

Bild på liggande amningLiggande amning. Lägg dig bekvämt på sidan. Lägg barnet helt vänt mot dig, mage mot mage. Placera barnet så att bröstvårtan nuddar barnets överläpp, luta barnets huvud lätt bakåt. Lägg en hand mellan barnets skulderblad för att hålla hen nära.

Bild på sittande amningSittande amning. Sitt bekvämt så du kan slappna av i axlar, armar och nacke. Placera barnet vänt mot dig, med huvudet i höjd med bröstet. Luta barnets huvud lätt bakåt, stötta upp kropp och nacke med din underarm och eventuellt en kudde. För barnet till bröstet något underifrån och låt bröstvårtan nudda barnets överläpp. Invänta ett stort gap innan du låter barnet ta tag om bröstet.

Bild på laid-back amningLaid-back amning. Lägg dig bekvämt halvt bakåt, med stöd bakom ryggen och under dina armar. Lägg barnet mage mot mage, med underkroppen snett nedåt/över din mage. Luta barnets huvud lätt bakåt och placera bröstvårtan mellan barnets överläpp och näsa.

Bild på tvillingamningTvillingamning. När man har fått tvillingar kan det till en början vara bra att amma ett barn i taget, för att lära känna just det barnets beteende och tag vid bröstet. Sedan kan det underlätta att försöka dubbelamma, då det förutom att skapa fler pauser för er som föräldrar även stimulerar brösten till optimal mjölkproduktion. Vid dubbelamning lägger du ett barn till varje bröst, antingen längs med/nedåt din kropp eller så att barnen ligger huvud mot huvud och med kroppen utåt mot dina armhålor (så kallad omvänd position). Vid tvillingamning är det extra viktigt med bra stöd av exempelvis kuddar. De allra flesta som ammar fritt kan bilda tillräckligt med mjölk för två barn.

De vanligaste amningsproblemen

Barnet suger inte. Friska fullgångna barn kan ibland behöva tid på sig att börja suga. Om barnet har svårt att suga kan du handmjölka och ge på sked/kopp tills barnet lärt sig, vilket ibland kan dröja flera dagar. Genom att låta barnet ligga hud mot hud stimuleras barnets naturliga beteende att själv aktivt söka efter bröstvårtan. Inför hemgång planeras en lämplig strategi för att få amningen att fungera.

Smärtsam amning. Det kan ibland ömma intensivt när barnet tar tag om bröstet, detta är vanligt och ska gå över efter några sugtag. Om smärtan fortsätter kan det vara ett tecken på att barnet har ett felaktigt, nätt tag om bröstvårtan. Låt då barnet söka bröstet på nytt och se till att barnet gapar stort innan det omsluter bröstet. Se till att barnet kommer riktigt nära. Tveka inte att söka hjälp om smärtan inte ger med sig. Vid smärtsam amning är bröstvårtan oftast omformad och tillplattad. Om bröstvårtan har blivit sårig eller omformad kan det vara bra att ändra barnets läge vid bröstet. Det kan vara bra att växla mellan sittande och liggande amning eller prova en amningsnapp. Om du får såriga bröstvårtor är det mycket viktigt med god handhygien. Risken finns att hudbakterier kommer in i såret och orsakar infektion.

Mjölkstockning. Det här problemet uppstår när mjölk ansamlas och täpper till en eller flera mjölkgångar som läcker ut i omgivande vävnad och orsakar en kraftig reaktion. Det yttrar sig genom hög feber, smärta och ett avgränsat hårt och kraftigt rodnat område i bröstet. Mjölkstockning inträffar sällan under första veckan. Du kan själv prova att häva mjölkstockningen genom att amma ofta, byta amningsställning och läge på barnet, stryka lätt med fingertopparna över det stockade området mot bröstvårtan när mjölken flödar och barnet suger. Tryck inte, mjölkgångar är ömtåliga. Värme som dusch, bad eller värmeomslag kan lindra smärtan och underlätta mjölkutdrivningen medan du ammar, handmjölkar eller pumpar. Om dina symtom inte går över trots detta bör du kontakta sjukvården.

Handmjölkning

Under amningstiden kan du ha stor nytta av att kunna mjölka ur brösten för hand, till exempel vid överfyllnad, spänningar i brösten eller för att stimulera då barnet inte suger. Handmjölkning efterliknar barnets sugteknik.

  • Tvätta händerna noga.
  • Forma tummen och pekfingret som stora C. Ta tag om bröstet där vårtgården och huden möts.
  • Tryck fingrarna in mot kroppen och sedan ihop mot varandra och framåt utan att vidröra bröstvårtan.
  •  Släpp inte greppet utan fortsätt trycka med rytmiska rörelser, det kan ta flera minuter innan de första dropparna kommer.

Se text och film på www.1177.se.

Förvaring och uppvärmning av bröstmjölk

Bröstmjölk håller i rumstemperatur cirka en−två timmar, men kan förvaras i kylskåp max tre dygn. Bröstmjölk kan även frysas och håller då max 6 månader.

För att tina fryst eller värma kyld bröstmjölk rekommenderas vattenbad, använd ej mikrovågsugn eftersom mikrovågorna förstör de viktiga näringsämnena och enzymerna. Känn efter så att mjölken är lagom varm innan du matar barnet. Släng överblivna rester, värm aldrig upp på nytt.

Läkemedel och amning

Läkemedel går över till bröstmjölk men många läkemedel går att använda även då du ammar. Oftast finns amningsvänliga alternativ. Uppge alltid att du ammar till din läkare eller apotekspersonal då du hämtar eller blir ordinerad medicin, även receptfri sådan.

Att inte amma

Det kan finnas olika anledningar till att föräldrar inte vill eller kan amma. Det är viktigt att komma ihåg att man är en lika bra förälder ändå. Barn som flaskmatas behöver också känna värme och närhet från föräldern. Mata därför gärna barnet i famnen.

Det finns olika alternativ av modersmjölksersättning, använd det som är lämpligt för barnets ålder och anpassa mängd och måltidsintervall efter de rekommendationer som anges. Ett barn som får för mycket modersmjölksersättning kan drabbas av förstoppning och få ont i magen.

Du som inte ammar får råd och stöd av BB-personalen kring hur du gör för att hindra att mjölkproduktionen kommer igång.